The Walking Dead på tre olika sätt – del 2

AMC, Apart Förlag, Frank Darabont, Glen Mazzara, Postapokalyps, Robert Kirkman, Scott M. Gimple, Serieroman, Serietidning, Telltale, The Walking Dead, The Walking Dead: Season Two, TV, TWD

Nu var det lite mer än ett år sedan jag skrev min första hyllningstext tillägnad The Walking Dead (som ni för övrigt kan ta del av här). Och vad passar väl bättre än att försöka sparka igång bloggandet igen med den utlovade uppföljningen. Jag ska försöka att inte spoliera något när det kommer till innehållet, utan mer ge min syn och bedömning av hur jag tycker det hela har utvecklat sig sedan sist.

Walkers på televisionen – Vem bestämmer?

the-walking-dead-season-4-part-2

Efter ett minst sagt rafflande mid-season-avsnitt gick tv-serien i ide över vintern. Men nu är den så äntligen tillbaka, i skrivande stund har det senaste avsnittet precis kablats ut på den amerikanska televisionen, och bjuder alltjämt på en ganska guppig resa. För kvalitén är fortsatt ojämn, både när det kommer till enskilda avsnitt, men framförallt när det kommer till säsongshelheten. Vilket kan tyckas anmärkningsvärt då serien vecka in och vecka ut drar storpublik och utan tvekan får anses som ett av kabelkanalen AMC´s stora flaggskepp. Men om man skrapar på den välpolerade ytan så ser man ganska snabbt att serien har en minst sagt grötig historia.

Kort sagt så har det sett ut ungefär såhär: Efter succén med den första säsongen ville seriens skapare (tillika medregissör och producent) Frank Darabont, ha till en budgetökning. Dels för att mottagandet av första säsongen varit över all förväntan, men också för att kunna upprätthålla samma kvalité till kommande säsong. AMC nekade honom detta, sänkte istället budgeten och sparkade Darabont. Glen Mazzara, som varit Darabonts högra hand under den första säsongen, ersatte Darabont som ”showrunner” och styrde skutan under både säsong två och tre.

Efter den tredje säsongen fick även Mazzara sparken. Detta grundades i att Mazzara och seriens kärnperson Robert Kirkman (skaparen bakom serieromanen) inte alls kom överens. AMC insåg givetvis vikten av att ha Kirkman på ”sin sida” och handlade därefter. Inför den fjärde säsongen tog sedermera manusförfattaren/producenten Scott M. Gimple klivet upp som huvudansvarig.

Turbulensen i kulisserna har så klart påverkat slutprodukten. Jag tycker personligen AMC gjorde helt rätt i att ersätta Mazzara efter den tredje säsongen (som är seriens svagaste och mest svajiga hittills). Att inte ge Darabont de ekonomiska förutsättningarna inför den andra säsongen är antagligen ett av de största misstagen i tv-historien. Inte bara då Darabont är en högst kompetent person, utan också då hans relation till Kirkman inte på något sätt ska underskattas. Nu återstår det bara att se hur länge Gimple får behålla jobbet. Sett till kvalitén under inledningen av den fjärde säsongen, så borde det vara för ett bra tag framöver. För serien känns i mitt tycke stabilare än någonsin. Men Gimples öde ligger som sagt i Kirkmans händer. Det är han som i slutändan har sista ordet sett ur ett historiskt perspektiv.

Walkers via spakarna – Season Two

Telltale

Skulle jag ranka förra årets bästa tv-spel så skulle The Walking Dead: The Game utan tvekan toppa listan. Jag har aldrig varit någon stor förespråkare för pekaklicka-konceptet, men Telltale övertygade mig om att spelmekaniken inte har någon som helst betydelse – allt hänger på historien som berättas och karaktärerna i den samma.

I skrivande stund har även den första episoden av uppföljaren The Walking Dead: Season Two släppts. Och precis som tidigare, levereras det en engagerande och känslomässig historia, stressade situationer som kräver snabba beslut och en alldeles underbar värld att hasa runt i. Ser sannerligen fram emot fortsättningen.

Walkers på print – Att gå på djupet

twd4”…jag svårt att motivera mig att läsa serietidningar, jag är för lat och har ju såklart inte beskådat en endaste liten bildruta såhär långt.” Så avslutade jag förra gången det begav sig. Ett år senare skulle jag säga att serier tar upp lika mycket av min tid som film och tv-serier. Om inte mer. Och jag har The Walking Dead att tacka för det mesta.

För att konsumera samma historia i olika format är verkligen något som tilltalar mig. Desto mer tid och energi jag investerar i något, ju mer får jag i slutändan tillbaka. I det här fallet en helt annan känsla för både karaktärer och historia. ”Boken är alltid bättre än filmen” brukar det sägas. Nej, boken och filmen kompletterar varandra alldeles utmärkt i det här fallet, säger jag.

Noterbart är trots allt att tv-serien och serieromanen skiljer sig åt på sina ställen, både gällande story, karaktärer och deras öde, men till skillnad från tv-spelet, som står på helt egna ben, så är åtminstone grundförutsättningarna och merparten av huvudkaraktärerna de samma.

Tilläggas ska också att jag har valt att läsa de svensköversatta samlingsvolymerna, utgivna av Apart Förlag. Grafiskt givetvis desamma som originalen, skillnaden är att de är på svenska. Det fina i kråksången är att de hittills utgivna volymerna (1-8) följer tv-serien tidsmässigt. Så i dagsläget har jag läst exakt lika mycket som jag har sett. Vilket också gör det till ett ypperligt tillfälle att sätta sig in i serien för alla oinvigda, och det finns som sagt tre olika vägar att vandra, eller så gör du som jag och tassar på samtliga.

Fotnot: Volym 9 är på gång! Bild 1

Annonser

10 reaktioner på ”The Walking Dead på tre olika sätt – del 2

  1. Trevlig comeback! :)

    Hmm, så tredje säsongen är den mest svajiga. Jag har för mig att du gnällde på andra säsongen, att den var statisk och att man bara var fast på den där gården. Och att det sen i tredje drog igång med mer tempo och blev bättre? Jag har inte sett tredje säsongen själv än.

  2. Tack, Jojje! Förhoppningsvis ska det inte dröja ett halvår till nästa uppdatering. :)

    Har säkerligen gnällt på andra säsongen också. Att de ”fastnar” i olika miljöer har jag nästan lärt mig leva med, och accepterat. För det känns mer eller mindre som en av de fasta punkterna i serien. Inte minst med tanke på hur det ser ut i grundmaterialet aka Kirkmans serieroman.

    Men jo, andra och tredje säsongen är mycket upp och ner, men jag ångrar verkligen inte att jag hängde med även under de tuffa tiderna. Känns verkligen som att det var värt mödan.

  3. När jag kollat klart Star Trek: Voyager så tror jag det blir The Walking Dead. Tar mig an säsong 3.

    Det där med att fasta kanske har att göra med budgeten som du är inne på. Blir ju enklare och billigare så.

  4. Helt klart är det så, en budgetfråga. Plus då att manusförfattarna inte direkt verkar ha några fria tyglar – utan utgår ju ifrån serieromanen. Som har ett mer eller mindre identiskt upplägg när det kommer till miljöerna.

    Kul! Ska bli spännande att se vad du tycker. För visst var du som jag, skeptisk till den andra säsongen? Eller minns jag fel?

  5. Ja, om seriemiljöerna inte bjuder på nåt mer så är det ju så det är, om man nu inte ska skriva om allt helt.

    Andra säsongen var sämre än första men eftersom jag gillade första så mycket så nöjde jag mig bara med att få en säsong till, att få träffa rollfigurerna osv.

  6. Trevligt att du tagit dig an det underskattade seriemediet :) Själv ligger jag i fas med den amerikanska utgivningen, ok det spoilas lite men serien och dess motsvarighet på tv följer inte varandra exakt så det gör inte så mycket.
    Personligen tycker andra säsongen var riktigt dålig men trean var ett steg i rätt riktning. S4 började lite svajigt men hämtade sig efter ett par avsnitt och jag håller tummarna för fortsättningen.

    1. Ah, kul med någon annan i sfären som läser serierna! Ja, man blir ju egentligen spoilad oavsett. Men gillar verkligen att de svenska översättningar håller tv-seriens tempo. Känns på något ätt optimalt för egen del. Och minimerar risken att gå bananas och sluka antingen det ena alternativet eller det andra.

      Ja, kvalitén har ju sannerligen varierat sedan den smått fantastiska första säsongen. Har personligen egentligen svårt att ranka de efterföljande säsongerna då jag tycker det kan ha skilts sig något oerhört från ett avsnitt till ett annat. Men ja, det har svajat friskt sedan Darabont tackade för sig.

      Fortsättningen verkar i alla fall minst sagt lovande!

  7. Jag tycker säsong 4 helt klart är mer ojämn än trean. Kanske är det dock eftersom jag streckkollade på trean medan jag följde alla andra säsonger då det begav sig. Men det är så jäkla många planteringar som ännu inte följts upp och vi får stället massa dryga återblickar och fokus på fel saker. Första avsnitten efter midseason finalen har minst sagt varit GÄÄÄÄÄÄÄSP

  8. Haha, INGEN är överens om vilka avsnitt som egentligen är bäst. Det säger egentligen det mesta. Jag gillade som sagt midseason finalen skarpt, gillade sen också fortsättningen och att karaktärerna nu ÄNTLIGEN *host host spoil spoil* ”ställdes på fri fot”.

    Säg nu att du spelat spelen också Anton?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s